Årliga fagningen av Snåltäppan

Vitsippa (Anemone nemorosa L) )Fagningsblomman.

När vitsippan blommar (fagningsblomman) är det dags för fagning. För att hålla oss inom pandemins gränser var vi 8 personer från Kommunen, Hembygdsföreningen och Naturskyddsföreningen som ställde upp för att faga ängen. Genom att ta bort gammalt gräs, löv, kvistar och mossor minskar näringstillförseln vilket gynnar de konkurrenssvaga ängsväxterna.

Under de senaste milda vintrarna har mossan vuxit kraftigt. Mossan börjar växa redan vid 0 grader medan gräs och ängsväxterna behöver 8 grader. Mossor saknar rötter och har rotliknade trådar för att hålla sig på plats. De tar upp vatten och näring direkt till cellerna i bladen från regn, dagg och dimma.

Gräshakmossa Rhytidiadelphus squarrosus

5 – 6 cm tjockt lager mossa påverkar ängsväxterna negativt.Ett 5 – 6 cm tjockt mosslager täcker stora delar av ängen. Ännu har vi inte sett en minskning av antalet arter.

En riktigt kraftig räfsning gör också att man får med sig en hel del mossa. Hakmossa, som är vanlig i din gräs-matta, växer numera ofta i stora mängder i ängsmark. Den bildar en tjock matta som missgynnar en artrik flora genom att frön får svårt att gro. Löv och mossa isolerar dessutom mot vårvärmen. Är ängen välräfsad och mossriven kan växtligheten komma igång flera veckor tidigare.

Om det är mossa på marken gör bränningen att gammalt gräs som binder ihop mossan i en kompakt matta brinner av, så att mossan lätt kan räfsas bort.

Det är ett tungt och tidskrävande jobb att riva bort mossan. Förra året rev vi av en mindre del och nu kommer ängsväxterna.

 

Ett område där mossan revs av förra året ses gullvivorna spira.

Så här ser det ut före och efter mossrivningen. Efteråt ser vi hur ängsväxterna har täkts av mossan.

 

Bild efter mossrivning. Ängsväxter börjar spira under mossan.

Förhoppningsvis får vi får lön för mödan. Så här kan ängen se ut om fjorton dagar, i mitten av maj.

Gullvivor blommar i maj Snåltäppan.

 

Gullvivan är fridlyst och det innebär att i vårt län är det förbjudet att:

  • Gräva eller dra upp exemplar av växten med rötterna.
  • Plocka eller på annat sätt samla in exemplar av växten för försäljning eller andra kommersiella ändamål.

Den södra delen av ängen som egentligen inte är en äng i dess egentliga mening. Äng är åkers moder är ett uttryck som beskriver ängens funktion i det gamla jordbruket. Ängen försåg gårdens djur med hö under de långa vintrarna. Slåtter skedde med liens hjälp och höet samlades in och torkades. Dess mera hö som samlades in dess fler djur och gödsel som användes till jorden för odling av säd och potatis. Slåtterängen är den artrikaste miljön vi har. Vårt jordbrukslandskap dominerades fram till mitten av 1800-talet av blommande naturliga slåtterängar. Idag återstår bara små fragment av detta en gång så imponerande landskap, skapat av människornas arbete med lie och räfsa under århundradena.

Snåltäppan är en ängsvall. Ängsvallar kallar vi det som varit långliggande vall på åkermark och som med slåtterängsliknande skötsel utvecklas mot att bli alltmer lika historiska och blomrika slåtterängar.

På nedanstående bild ser vi betydelsen av ängsvallens skötsel. Den övre delen lyser gråbrunt av gammalt gräs. Den nedre delen grön eftersom gräset fått ligga kvar och då tillförs näring och de konkurrenssvaga ängsväxterna försvinner och kraftigt grönt gräs tar över.

Bild 7 Skillnad mellan äng som sköts med fagning och slåtter och där gräset får ligga kvar. Nedre delen av bilden är grön och gräset tar över.

En hög med mossa efter ett par timmars jobb. Vi kommer att i samband med inventeringarna titta på hur ängens växter utvecklas. Vi tror att det är positivt att ta bort mera mossa och då behöver vi flera som hjälper till. Till nästa års fagning hoppas vi att flera kommer så att vi kan fortsätta och njuta av gullvivornas blomning i maj.

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.