En resumé januari – tidigt i april 2020

Aktiviteter som vi genomfört och inte genomfört fram till 7 april

1. 20 februari – Maten en viktig del i klimatomställningen – med inriktning på matavfall.
Här kommer lite info till alla er som inte kom.

Föreningen hade en genomgång på Hyllan i Jakobsbergs bibliotek. Ovanligt få åhörare, 10 + tre föredragshållare.
Tre medlemmar höll en genomgång av matavfallet / matsvinnet i världen och i Sverige med en inledande beskrivning av storleken på matsvinnet.
Den internationella statistiken tillhandahålls av FAO (FN:s organ för mat och jordbruk), den inhemska av Naturvårdsverket, Avfall Sverige och SÖRAB. Vi gick också igenom olika sätt att ta hand om matavfallet. Det är nog ganska tydligt, att insamling av matavfallet i papperspåsar för vidare behandling i biogasanläggning för produktion av biogas och en relativt högkvalitativ matjord, är den mest miljö- och klimatsmarta varianten.

Först två definitioner:
Matsvinn är livsmedel som hade kunnat ätas om det behandlats, förvarats, tillagats eller tillvaratagits på bästa sätt.

Matavfall är Matsvinn + oätliga delar av livsmedel som exempelvis ben och skal.

Visste du att:
Matsvinnet i världen uppgår till 1/3 av all producerad mat, vilket motsvarar 190 kg per person och år. Det största svinnet i världen finns inom produktion och lagring i utvecklingsländerna samt i konsumentledet i industriländerna. Detta motsvara 8% av utsläpp av växthusgaserna under ett år (Källa: BCG (The Boston Consulting Group), FAO 2015)

Matsvinnet i Sverige (industriland):  Varje år slänger varje svensk i genomsnitt ca 19 kg fullt ätbar mat + 26 kg mat och dryck i vasken. Ett hushåll skulle kunna tjäna 3000 –  6000 kr/år genom att få bort svinnet, som dessutom motsvarar ca 3% av det årliga utsläppet av växthusgaser  i Sverige.

Det är helt klar vilken grupp i samhället som står för det största samlade matavfallet

Hushållen, 75%

Jordbruk och fiske, 8%

Storkök, 6%

Restauranger, 6%

Livsmedelsindustri, 3%

Livsmedelsaffärer, 2%      Källa: SNV- Matavfall i Sverige


Enligt SÖRABs plockanalyser
(9 kommuner i norra Storstockholm) är:

Andelen matavfall i restavfallet från hushåll (det vi ofta kallar brännbara fraktionen i gröna behållarna) :
Småhus 28%
Flerfamiljsfastigheter: 34%

I Järfälla är det nu obligatoriskt att sortera ut matavfallet; matavfallet ska läggas i bruna matavfalls-påsar;
Barkarbystaden har matavfallskvarnar som går via spillvattnet eller uppsamlingstankar som sedan skickar matavfallet vidare till reningsverket.

MEN det har från 2011 till nyligen varit frivilligt att sortera matavfallet. Många både småhusägare och många flerfamiljshus har inte infört det än. Som vi ser det ligger Järfälla långt bak i införandet av utsortering av matavfall.

Föreningen är skeptisk till att Järfälla kommun medvetet planerat in matavfallskvarnar i nybyggnationen i Barkarbystaden och i Veddesta. I samband med avfallsremissen (2019/2020) från SÖRAB och Järfälla kommun har vi anmärkt på detta, på den långsamma utbyggnaden av matavfallsinsamlingen och på den påvra informationen till kommuninnevånarna. Vi, Järfällabor, måste arbeta med att minska matsvinnet.

Med matavfallskvarnar slipper man till viss del att sopbilar åker in i dessa trånga nya områden för att hämta de bruna påsarna. Kommunen har i vissa områden övergått till uppsamlingstankar från matavfallskvarnarna, vilka måste tömmas av slamsugare. Det genererar därför ändå trafik. En negativ aspekt är att matavfallet kommer att blandas med spillvattnet och i slutskedet ingå i det slam som produceras vid reningsverken. Det som kunde ha blivit bra matjord blir då en rötslamsprodukt med en sämre kvalitet. En tredjedel av slammet går till  ut i jordbruket (muntligt från SNV). Samtidigt finns det misstankar att tillförseln av matavfall till spillvattnet kan ha en negativ effekt vid behandlingen av spillvattnet. Det är få kommuner i Sverige som godkänner matavfallskvarnar i hushållen. Ett flertal kommuner har sedan länge till och med förbjudit matavfallskvarnar i hushållen.

 

2. Ugglekvällen vid Görvälns slott den 3 mars

I år hörde vi 15 som vandrade runt inte en enda uggla, men så är det. Man kan ju inte boka in dem för uppvisning. Alltid mysigt ändå att vandra i halvmörkret.

 

3. Kretsårsstämma den 23 mars

På grund av Coronapandemin ställdes kretsårsstämman in. Detta gjorde med ett In Capsulam-beslut via mail med styrelse och revisor.

Vi återkommer med ny kallelse till kretsårsstämma när det känns säkrare att träffas.

 

4. Barnaktivitet – Hur känner vi igen träd och buskar när det inte finns några löv?

Vi ställde in denna aktivitet ganska sent. Vi menade att även om vi var ute så skulle man komma ganska tätt ihop när vi behövde titta på knopparna. Vi återkommer nästa år med denna aktivitet kanske lite tidigare efter, som våren verkar komma lite tidigare.

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.