Snåltäppan 2019, en äng i utveckling

 

Snåltäppan är en gammal åkerlapp om man av namnet kan förmoda gav dåliga skördar. Området ligger som en tunga avskilt från övrig åkermark till höger om Görvälnvägenvägen mot Görvälns slott. Mindre än hälften av detta område och det som ligger högst och längst söderut har utgjort ett experiment för att visa vad som händer när man fagar och slår området varje år, något som praktiserats på liknande marker under århundranden. Vid slåttern samlas höet och hässjas och förs till slut bort från området. Förr var detta ett viktigt tillskott som foder till kor och hästar under vintern. Snåltäppan betas inte utan skall efterlikna en slåtteräng.

Sedan 2012 har denna del av Snåltäppan fagats och slagits i samarbete mellan Järfälla kommun, Järfälla Hembygdsförening och Naturskyddsföreningens Järfällakrets. För att följa utvecklingen av artsammansättningen på området har Järfällakretsen vid tre tillfällen varje sommar inventerat den delen som slagits. Genom att följa utvecklingen av artsammansättningen på fem fasta inventeringsrutor om 1×1 meter har vi kunnat följa förändring i artsammansättningen och även kunnat notera att antalet arter har ökat kraftigt från 2012 och fram till nu.  En översiktlig notering av arter utanför rutorna har också gjorts. Trogna inventerare är Maria Elvström, Eva Grönlund och Ingrid Jansson alla medlemmar i kretsen.

Vad är det egentlig som förändrar florans sammansättning. Förutom att Snåltäppan troligtvis genom sitt läge och lutningen redan tidigare varit ganska näringsfattig påverkar vår fagning, slåtter och efterföljande bortforsling av växtmaterial att näringen i marken blir allt lägre. Vissa arter som klarar att växa på näringsfattig mark får då en fördel gentemot de som är mer näringskrävande På så sätt kommer vissa arter att försvinna och andra att utvecklas. Se vår Inventering av Snåltäppan 2019-08

2019 fagades Snåltäppan den 24 april av åtta deltagare och den 18 augusti slogs ängen av 20 deltagare. Vid båda tillfällen bjöds det på fika med mackor efter utfört arbete. I år hade vi som vi även spelmän vid slåttern som gjorde arbetet lättare. De har närvarat även andra år.

Fagning

Om du vill läsa mer om ängar och ängsskötsel i Sverige, historia mm gå till Länsstyrelsens hemsida

https://www.lansstyrelsen.se/download/18.1dfa69ad1630328ad7c7ec58/1558968054245/aterskapa-slatterangen.pdf

 

Dela

Kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.