En av Järfällas sex största ekar avverkas idag.

Eken i Bolinderstrand med en stamomkrets på 6,7 m. Diametern drygt 2 m.

Eken i Bolinderstrand, minst 500 år faller idag för yxan. Den har en stamomkrets på 6,7 m, dvs. drygt 2 m i diameter. Människan utveckling av moderna verktyg innebär att stora träd enkelt kan anvverkas. Med enbart yxan som redskap skulle ingen komma på idén att ta bort trädet.

Eken finns omedelbart väster Godsvägen där två ny bostadsområden skall byggas. Detaljplanen har vunnit laga kraft.

Detaljplan Bolinderstrand II

Ekens betydelse för biologisk mångfald

År 2004 fastställde Naturvårdsverket ett åtgärdsprogram för att stärka möjligheterna att bevara särskilt skyddsvärda träd i kulturlandskapet. Åtgärdsarbetet omfattar hela landet och förväntas, förutom att bevara många grova, gamla och ihåliga träd – bidra till att uppnå fyra av Sveriges nationella miljömål.

Eken har c:a 1500 andra arter som är bereoende av den. Varje art gynnas vid något av ekens livsstadie. Därför är det viktigt med kontinuitet i ekbestånden. Eken på bilden är snart på väg in i en 300-årig period när den tappar livskraften och dör. Vissa arter drar nytta av detta och idag är det brist på sådana träd.

Ekarnas arter kräver stora bestånd och nära mellan ekarna

Anledningen till att så många olika arter är knutna till eken är att det finns en mycket stor individuell variation mellan olika ekar. Detta beror i sin tur på ekens långa livslängd i kombination med de många helt olika livsstadier en ek genomgår. Man brukar säga att eken växer i 300 år, lever i 300 år och dör i 300 år. Detta medför att eken erbjuder en stor mängd livsmiljöer, inte bara i olika delar (så som rötter, stam, bark, krona) eller beroende på hur den står (soligt, skuggigt, torrt, fuktigt, etc.) utan framför allt i olika stadier av ekens liv. Denna långsamma men kontinuerliga förändring av varje ek leder till en långvarig succession av helt olika arter knutna till en specifik del av eken under en viss tid. De svampar, lavar, mossor och insekter som är knutna till eken byts i många fall ut fullständigt i takt med att någon del av eken slutar att fungera som livsmiljö för vissa specialiserade arter, samtidigt som den blir mer lämplig för andra. Detta innebär att arterna måste flytta runt mellan ekarna i beståndet med jämna mellanrum. Förflyttningarna torde inte ha varit lika problematiska i äldre, mindre fragmenterade landskap, då många ekar i olika stadier stod nära varandra och det fanns kontinuerlig tillgång på rätt livsmiljö för de olika arterna. Nedanstående bild från Landskapsekologisk analys i Stockholms stad – Habitatnätverk för eklevande arter och barrskogsarter, sid. 7, visar de olika utvecklingsstadierna.

Eken ligger i ädellövträdsnätverket som ytterligare försvagas.

Ädellövträdsnätverket

På tur står en ståtlig ek vid Almarevägen som också ligger i ädellövträdsnätverket. .

Eken vid Almarevägen.

Av nedanstående citat från ovanstående rapport framgår att Calluna förordar ytterligare inventeringar för att fastställa områdets potential. Någon ytterligare inventering har inte redovisats.

Den utförda inventeringen är att betrakta som en förstudie och en återinventering planeras under fältsäsong. Naturvärdesklasser kan då komma att revideras då förutsättningarna för att hitta signal- eller rödlistade arter är bättre än på vintern.

Flera spår av insektsgnag och kläckhål av insekter hittades i ek, sälg och asp. De grova ekarna i området har potential att hysa sällsynta gammeleksinsekter. En insektsinventering med uppsatta fällor rekommenderas. Insekts fällor ska sättas upp i maj om en inventerings ska bli lyckad.

Vidare anges:

Calluna bedömer dock ändå att det är riktigt att Almarevägen ingår som livsmiljö i ädellövträdsnätverket. Skälet är att det finns sex grova solitära ekar samt ett ädellövskogsbestånd med s.k. efterträdare till dagens gamla ekjättar. Det är dock önskvärt att kommunens biotopkartering uppdateras och att Länsstyrelsens trädinventering uppdateras, så att kommunen får ett rättvisande underlag för grova träd.

I rapporten Särskilt skyddsvärda träd Stockholms län är nedanstående karta hämtad.

Särskilt skyddsvärda träd i Järfälla 

Som framgår av kartan är ädellövträdsnätverket Bolinderstrand – Almarevägen – Häradsallmänningen mycket svagt pga. avsaknad av gamla ekar.

Naturskyddsföreningens syn på kommunens åtgärder för att utveckla och förstärka barrskogs- och ädellövträdsnätverken

  1. Kommunen genomför Naturvårdsinventeringar (NVI) men genomgående finns en tendens att inte följa upp de rekommendationer som framförs av de konsulter som lämnar rapporterna. Ett par citat från rapporter.

Den utförda inventeringen är att betrakta som en förstudie och en återinventering planeras under fältsäsong. (Almarevägen)

Bedömningen från den inventeringen är preliminär eftersom inventeringen skedde utanför vegetationsperioden. (Barkarbystaden)

Vår bedömning är att MKB och NVI används som ett rundningsmärke och inte i en process för att ta större hänsyn till bevarandet av barrskogs- och ädellövträdsnätverken.

  1. I området kring Almarevägen står ett flertal av ekarna på privat mark. Kommunen är därför ytterst ansvarig att ekar som finns på kommunens mark bevaras för kontinuitet. Vårt yttrande Almarevägen.
  2. Varför kan inte eken i Bolinderstrand betraktas som en tillgång vid planeringen av området? Är det inte möjligt att bevara den både för dess kulturella, estetiska och biologiska värde? Lägg därtill människors välbefinnande och vördnad för träd av denna dignitet.
  3. Tydligen är det viktigare att vi någon gång omkring 2030 blir 100 204 i st. f. 100 000 invånare. Kan någon förklara varför?
  4. Dags för kommunen att dokumentera och markera Evighetsträd?

Evighetsträd Linköping

Slutligen ställer vi oss frågande till följande citat från planbeskrivningen:

Naturvärden

Som kompensation för de ädellövträd i spridningssambandet som inte kan stå kvar föreslås följande åtgärder:

  •  Om den största eken (nr. 17 i trädinmätningen) inte är möjlig att flytta och återplantera ska den tas tillvara genom att placeras liggande på en solbelyst plats i närområdet.
  • De ädellövträd som tas ner ska ersättas med plantering av nya ädellövträd i närområdet. Nya träd ska vara så pass stora som bedöms vara möjligt och rimligt.
  • Närmaste entré till Görvälns naturreservat, som återfinns där Upplandsleden möter korsningen Fabriksvägen-Godsvägen, ska tydliggöras i sin utformning för att skapa bättre tillgänglighet till reservatet. Kompensationsåtgärderna regleras i tillhörande exploateringsavtal.

Den fråga vi ställer oss är om någon som gjort planen har besökt området och har någon erfarenhet av att flytta träd?

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *