Järfälla kommun arbetar med koldioxidbudget för att anpassa miljöplanen till Parisavtalet.

Inbjudan föreläsning Fossilfri framtid i Järfälla.

Som första kommun i Sverige har Järfälla kommun nu ett vetenskapligt förankrat underlag som visar hur kommunen behöver arbeta för att genomföra Parisavtalet.

I miljöplanen står det att Järfälla ska ta sitt ansvar för att bidra till det globala klimatmålet, tvågraders-målet. I mål och budget 2017 ges kommunstyrelsen i uppdrag att utreda konsekvenserna av att anpassa miljöplanen efter miljömålen i det så kallade Parisavtalet och efter miljömålsberedningens höjda krav.

På uppdrag av Järfälla kommun har Centrum för Hållbar Utveckling genomfört en utredning vad konsekvenserna skulle vara att anpassa miljöplanen efter Parisavtalets höjda krav. Rapporten visar att avtalet med målet om en temperaturökning av max 1.5° C inte är ett rimligt eller nåbart åtagande.

För att nå det lägre målet med en temperaturökning av max 2° C, som redan står i miljöplanen, behöver Järfälla kommun sikta mot 10-15 procents utsläppsminskningar per år. Förvaltningen föreslår att kommunfullmäktige godkänner rapporten Koldioxidbudget och vägar till en fossilfri framtid för Järfälla kommun godkänns som återrapportering av uppdrag.

Från Naturskyddsföreningens sida ser vi mycket positivt på att Järfälla har tagit fram rapporten. Den visar konkret vad vi behöv er göra och vår förhoppning är nu att alla partier som ställde upp bakom rapporten också antar de utmaningar som vi står inför, 1 % minskning av koldioxidutsläppen per månad fr.o.m. 1917-07-01. Varje missad månad innebär att det krävs större utsläppsminskningar senare i perioden. Det innebär att vi till dags dato borde ha minskat utsläppen med 4 %. Tyvärr tvingas vi konstatera att det är för sent att klara 1,5 grads temperaturhöjning.

Från föreningens sida instämmer vi Kevin Andersons och hans kollegors uppmaning:

Vi hoppas att denna rapport kan bli ett viktigt och användbart underlag för Järfälla kommun att reflektera över och ta ställning till i relation till framtagandet av sin energi- och klimatplan, och genom detta ha en inverkan på kommunens miljöplan och ekonomiska flerårsplan. Vi hoppas även att Järfälla kommun kommer ta ett stort ansvar och visa ledarskap i klimatfrågan framöver och vara med och visa vägen mot en fossilfri och hållbar framtid i Sverige och i världen – vi och framtida generationer kommer att tacka er.

Hur kommer uppföljning att ske? När kan vi börja se resultaten i Miljöläget för det Det klimatsmarta Järfälla ?

Hur ställer sig kommunen i rapporteringen till de kolkällor som uppstår. T ex 30 ha skog avverkas vid Stäkets verksamhetsområde?

70 tallar avverkades i nyckelbiotopen till ett återställningsvärde av c:a 30 miljoner?

Här följer några citat utdrag från rapporten:

Koldioxidbudget och vägar till en fossilfri framtid för Järfälla kommun.

I rapporten har man utgått från Parisavtalets mål om en minskning av utsläppen för att klara 2-gradersmålet. Detta har sedan räknats om till Sveriges andel och slutligen Järfällas del. Detta leder till att vi måste minska utsläppen med minst 10 % helst 15 % per år vilket redovisas i nedanstående graf. Det krävs krafttag för att nå dessa mål. Det är positivt att alla partierna tycks ställa upp bakom rapportens slutsatser och det blir intressant att se hur politikerna hanterar utmaningarna.

Koldioxidbudget omsatt i graf för Järfälla kommun.

Ovanstående graf exkluderar konsumtionsutsläppen: De utsläpp som uppstår i andra länder på grund av att vi importerar elektronik, kläder, matt mm. Vidare konstateras i rapporten att givet den betydande (och växande) asymmetrin för nuvarande antropogena klimatförändringar mellan rikare och fattigare/industrialiserande länder, skulle det vara svårt, om inte omöjligt att rättfärdiga en lägre takt för svenska utsläppsminskningar än de som slutligen krävs av icke-OECD länder – även om det finns en betydande tidsförskjutning mellan de två. Av denna anledning är den huvudsakliga rekommendationen i denna rapport att Sveriges minimala takt för utsläppsminskningar är 10 % per år, och helst 15 % per år. Om detta inte genomförs med omedelbar verkan kommer den nödvändiga takten öka än mer, eller så kommer Sveriges relativa avsaknad av handlingskraft äventyra möjligheten för det globala samfundet att kunna uppnå temperaturåtagandet av 2°C från Parisavtalet.

Nedan är några preliminära förslag och styrmedel som på kommunal, regional och/eller nationell nivå skulle kunna leverera verkliga och betydande utsläppsminskningar från energisektorn. De är uppdelade under tre rubriker i relation till deras fokus: Efterfrågan på energi, tillgång till förnyelsebar energi, andra policyåtgärder.

Efterfrågan på energi

  • Se till att alla nya byggnationer är av passivhus-standard
  • Ombyggnation (retrofitting) av befintliga byggnader
  • Max CO2-standard på alla nya bilar/lastbilar kombinerat med elektrifiering av fordonsflottan (t.ex.100g CO2/km och dra ner med 8 % per år)
  • Styrmedel och policyer som driver beteendeförändring hos högenergi-användare. (t.ex. gradvis stigande tariffer, avgifter på frekvent flygande, personliga koldioxidtilldelningar) I en svensk kontext skulle ovanstående förslag enligt preliminära beräkningar gemensamt kunna minska energibehovet på mellan 40-70% på bara 10-15 år.

Tillgång till förnyelsebar energi

  • Ett omfattande elektrifieringsprogram (kraftnät, transport etc.)
  • Mer effektiva och bättre likströmslänkar och överföringsförbindelser (främst relevant för den nationella nivån)
  • Stöd utbyggnaden av smarta nät, mätare och lokal förnyelsebar energiproduktion
  • Hållbar utbyggnad av förnyelsebara energikällor + mycket låg CO2-energi
  • Utveckla lokal biomassa, biogas och P2G för periodvis/grundbelastning

Andra policyåtgärder

  • Omedelbar divestering och snabb avveckling av fossilbaserade tillgångar
  • Investering i koldioxidlagring av utsläpp från cement- och stålproduktion
  • Ett moratorium på flygplatsutbyggnad (främst relevant för den nationella nivån och kommuner där flygplatser finns eller är påtänkta)
  • En omfattande utbyggnad och investering i kollektivtrafiken, så som moderna och effektiva snabbtåg (inklusive nattåg inom Sverige och till Europa), tunnelbanor, spårväg m.m.
  • Möjliggör långsiktiga investeringsmiljöer och investeringscykler (med hjälp av låga räntesatser, klimat- och miljöredovisningar m.m.)

Detta är självklart en mycket preliminär, ofullständig och relativt generell lista på möjliga åtgärder. Vissa av dessa förslag är antagligen möjliga och lämpliga att implementera inom kommunen, medan andra förslag kan behöva koordinering och samarbete på regionnivå samt ledarskap på nationell nivå. Med tanke på Järfälla kommuns territoriella utsläppsprofil är de förslag som fokuserar på transport- och byggsektorn kanske mest relevanta när det gäller utsläpp inom kommunens gränser. Övriga förslag kan ändå ha en betydande och central roll när det gäller utsläpp utanför kommunens gränser och ytterligare åtgärder bör tillkomma för att minska de konsumtionsbaserade utsläppen.

Ett stort tack till miljöstrateg Megha Huber som bjöd in oss till föreläsningen.

Om omställningen till ett fossilfritt samhälle skall lyckas är utmaningar på individnivå också väldigt stora. Alla måste hjälpa till. Här kan du beräkna dina individuella utsläpp. Klicka på bilden och beräkna dina värden. WWF Klimatkalkylator är noggrannare i beräkningarna.

Klimatkontot

WWF Klimatkalkylator

 

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *