Ohävdsarter tas bort på ängen Stora Ängnäs

Örnbräken och piprör nermejade

Ohävdsarter är samlingsnamn för de växter som inte är önskvärda i ängar eller betesmarker. Det kan vara arter som ökar vid upphörd eller minskad hävd eller arter som är kvävegynnade.
Ohävdsarter kan betraktas som vad vi i dagligt tal kallar ogräs. En växt är naturligtvis inte i sig själv ett ogräs, men den blir det om den växer på fel plats. Naturskog har fått i uppdrag av Järfälla kommun att ta bort örnbräken och piprör som är två dominerade ohävdsväxter  på ängen.

Martin Lagerlöf, Naturskog, leder arbetet som också omfattar röjning och beskärning av gamla träd. Dessutom kapas björkar och sälg på 2 – 3 m höjd som förberedelse för senare hamling.

Björkar förberedda för hamling

Martin Lagerlöf beskär gamla aplar vid Stora Ängsnäs tomtruin.

Upplag från röjning kring gamla gårdstomten.

Förra vintern grävdes kraftledningen ner och i spåren efter den har brudbröd redan etablerat sig.

Brudbröd har redan etablerat sig i ledningsgravarna med nedgrävda kablar

På andra ställen i kraftledningsnedgrävningen tar skäppor över.

Skräppor i massor

Ängen vid Stora Ängsnäs har betats under århundraden. Som framgår av bilden nedan utgörs betet idag av stora åkermarker. Med den lilla besättning som finns på Molnsätra erhålls inte tillräckligt med betestryck för att ängens flora som kräver hävd, bete och/eller slåtter, skall utvecklas positivt.

Utsikt från torpruinen mot Molnsätra gård

Järfälla kommun, med kommunekolog Katarina Ekestubbe som ansvarig, har nu påbörjat restaureringen av ängen vilket vi från Naturskyddsföreningen följer med stort intresse. I höstas skedde slåtter och borttag av det slagna gräset på större delen av ängen.

Från föreningens sida ser vi ett behov att att även skydda ängen eftersom det planeras bebyggelse på ängen och mot reservatsgränsen för Molnsätra naturreservat.

Ohävdsväxter

Örnbräken (Pteridium aquilinum).  Problemet med örnbräken är dels att den är oduglig som foderväxt på grund av att den är giftig, dels att den är mycket konkurrenskraftig där den etablerat sig. Bladverket är högt och tätt och skuggar ihjäl allt annat. I rotspetsen finns dessutom ett ämne som är tillväxthämmande på andra växter. Örnbräken tillväxer perifert ut från centrum och den genomsnittliga tillväxthastigheten här i Norden är cirka 20 cm per år. Det finns exempel på individer som är 1400 år gamla och som med tiden intagit en areal på nästan 14 hektar.

Piprör (Calamagrostis arundinacea)  Piprör är ett storväxt, starkt tuvat, flerårigt gräs. Stråna kan bli över en meter höga och sitter flera tillsammans från de ibland upp till en halv meter breda tuvorna.

 

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *