Bällstaån och dagvattnet – en genomgång

Järfälla har en stor andel hårdgjorda ytor inklusive tak på byggnader och en stor del av nederbörden hamnar i slutändan i Bällstaån. En mindre mängd hamnar idag i Mälaren inom Östra Mälarens vattenskyddsområde, främst beroende på att västra delen av Järfälla är beskogad i sitt möte med sjön. Transporten går långsammare och en stor del av nederbörden tas upp av vegetation eller avdunstar. Vi kan emellertid förutse att mängden dagvatten till Östra Mälarens vattenskyddsområde kommer att öka väsentligt i o m utbyggnaden av Rotebroleden och inte minst genom Järfälla kommuns etablering av Stäkets verksamhetsområde – en detaljplan som har vunnit laga kraft. Du kan läsa mer om detaljplanen för Stäkets verksamhetsområde och föreningens kamp för att skrinlägga eller åtminstone ändra på verksamhetsområdets placering och omfattning här: Detajlplan Stäkets verksamhetsområde 

Avrinning sker också mot Säbysjön och Översjön , men som för Mälaren, finns även här en skogs/ängskorridor mellan bebyggelsen och sjöarna. En mindre del av nederbörden avrinner idag mot Igelbäcken, men detta kan ändras genom utbyggnaden av Barkarbystadens östra del. Som information kan sägas att Säbysjön har förorenats av PFOS från tidigare brandövningsplats i nordöstra delen av det som nu ingår i detaljplanen för Barkarbystaden III. Fynd har hittats i vatten och fisk.

Varför är då problemet så stort för just Bällstaån? En anledning är att mycket dagvatten redan transporteras från vegetationsfria ytor av olika kategorier; bostadsområden, verksamhetsområden och inte minst alla vägar som korsar och löper parallellt med Bällstaån. Ett annat problem är den planerade höga exploateringstakten inom Järfälla kommun, inte minst inom Barkarbystadens detaljplaneområden; Barkarbystaden I, II, III, Veddesta I, II, Ormbacka och Byleden, alla med avrinning mot Bällstaån. Ytterligare problem är de föroreningar såsom metaller och organiska ämnen som finns inom Veddestas område och utmed Byleden. Det finns även ett annat problem med Bällstaån som de flesta Järfällabor borde ha observerat. Bällstaån är förknippad med översvämningar längs Mälarvägen och i det område som omsluter detaljplanen för Barkarbystaden II. Bällstaån är i högsta grad reglerad och av den totala längden 10,5 km består 4,5 km av kulvertar, resten är mer eller mindre ett dike inte minst i Järfälla.

Bällstaån är, liksom Igelbäcken, av Vattenmyndigheten klassad som vattenförekomst och skall uppfylla vissa krav på kemisk och ekologisk status. Reglerna runt vattenförekomster är starkt reglerade genom EU:s vattendirektiv. Bällstaån innehåller höga halter av fosfor, kväve och bakterier typiska för avlopp, även i Järfällas del av ån och uppfyller idag inte god kemisk eller ekologisk status. Ån är inte badbar. I Ulvsundasjön, där ån i slutändan mynnar, har det de senaste åren varit badförbud. Järfälla kommun har börjat med att göra årliga spårningssökningar för att detektera källorna till t.ex felkopplingar mellan avloppsledningar och dagvattenledningar, vilka normalt skall vara åtskilda åt. Man har sedan mätningarna i ån 2013 hittat några fall av felkopplingar.  Kommande mätningar i ån bör förhoppnings uppvisa bättre resultat.

Halterna av metallen zink i ån var vid mätningar 2013 för höga, men sjunker. Vissa andra metaller är ibland förhöjda. Andra ämnen, polyaromatiska föreningar (PAH:er), som härrör från ofullständig förbränning (trafik och vedeldning och annan eldning/bränder), PFOS och andra ämnen tillhörande familjen PFAS, sänker den kemiska statusen för ån. En minskning av utsläppen av PAH:er måste ske inte minst för att de även är skadliga att andas in. De förväntas ha en diffus spridning via luften eller från vägar och därmed svårare att åtgärda. Utsläppen måste generellt minska. Spridningen av PFOS kan troligtvis ske via olika sätt; luft, vatten, bundet på partiklar. Källorna antas komma från dels industriell användning samt punktvis från brandövningsplatser eller släckning av bränder. Ämnet får inte användas i dag men kommer att finnas kvar länge eftersom det är mycket svårnedbrytbart.

Hur påverkar då Järfälla kommuns detaljplaner åns kvalitet? Det som kommer att ske är att mängden dagvatten kommer att öka såvida man inte inom de nybebyggda områdena, inklusive ikringliggande hårdgjorda ytor som vägar, låter nederbörden till stor del dröja kvar inom respektive område. SMHI:s prognoser för framtiden tyder på större skyfall som kommer oftare. Naturskyddsföreningen tycker att kommunen tar lätt på frågan om framtida regnmängder i kraftiga skurar.  De simuleringar man låter konsulter göra i vissa detaljplaner är inte tillräckligt tuffa. När det gäller Barkarbystaden II har man däremot tagit i ordentligt när det gäller troliga regnmängder, men bara för att skydda bebyggelsen. Man har där inte tagit hänsyn till hur ån kan komma att bete sig utan låter ån vara ett pittoreskt inslag i en stadsmiljö. Egentligen borde inte Barkarbystaden II byggas utan ån borde få utrymme att svämma över där som den alltid gjort.

När det gäller områden som Byleden är även detta område avsett att bebyggas. Man behöver bara ta en titt på området och man kan då konstatera att området är ett typiskt översvämningsområde för Veddestabäcken, även denna å mer som ett dike, och som mynnar i Bällstaån i närheten av Barkarby station. Ett annat problem med Byleden är förekomst av klorerade bekämpningsmedel och andra föroreningar efter de handelsträdgårdar som varit där tidigare. Ett av ämnena är hexaklorbensen, förbjudet sedan 1980.

Föroreningar finns även i Veddesta, enligt Länsstyrelsens karteringar och bör även finnas i Ormbacka. Man kan även förmoda att obehagliga överraskningar kan dyka upp när man börjar rota runt på Barkarbyfältet.

I samtliga fall gäller troligtvis omfattande saneringar som kräver stor försiktighet för att minimera spridning till omgivningen, och inte minst, de blir helt säkert ytterst kostsamma.

Järfälla kommun har mycket bråttom att iordningställa nya bostäder för de behov som finns i Stockholms storstadsregion. 14 000 bostäder ska byggas genom den s.k. Stockholmsöverenskommelsen (för att få T-bana till Järfälla) men det verkar finns utökade planer på ytterligare upp till 22 000 nya lägenheter. Föreningen är inte emot att Järfälla växer. Mycket av marken är tidigare ”industriområden” och marken är på så sätt inte jungfrulig mark, som fallet är med området som skall exploateras i detaljplanen för Stäkets verksamhetsområde. I detta fall ligger området inom Järvakilen. Den totala utbyggnaden i Järfälla borde ha planerats med ett tidigt helhetsperspektiv och det tycker vi inte har skett.

Föreningen har givit sina synpunkter på de flesta av dessa detaljplaner som nämnts ovan.

Positiv information Kommunen har i ett sent skede insett att man måste ta ett helhetsgrepp om dagvattnet och har därför anställt en Vattenstrateg som bl. a skall bedöma riskerna för Bällstaån. Dessutom finns det sedan 1990–talet en mellankommunal Bällstaågrupp (Järfälla, Stockholm och Sundbyberg/Solna kommuner) som är den sammanhållande gruppen som tar ansvar för provtagningar utmed hela Bällstaån. Kommunerna delar på kostnaderna efter avrinningsområdenas omfattning för respektive kommun.

Mer info kommer nog så småningom – positiv förhoppningsvis.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *