Detaljplanen för Stäkets verksamhetsområde har vunnit laga kraft – vad gör vi nu?

Callunas förslag skötsel och åtgärder Se sid 17

Callunas förslag skötsel och åtgärder Se sid 17

Ovanstående bild visar de åtgärder som Calluna föreslagit för att kompensera det intrång som exploateringen av Stäkets verksamhetsområde innebär. Länsstyrelsen anser de otillräckliga och kräver att produktionsinriktade områden ges ett varaktigt skydd som Naturreservat eller genom Naturvårdsavtal.

Några höstbilder från Stäkets verksamhetsområde som snart är ett minne blott i och med att området exploateras.

 

Detaljplanen har vunnit laga kraft 2016-09-23

Naturskyddsföreningen beviljades inte prövningstillstånd. Av motivering framgår det inte varför prövningstillstånd inte beviljats utan bara de generella bestämmelser som skall uppfyllas.

Av domen framgår att det överklagade avgörandet får prövas av Mark- och miljööverdomstolen bara om Mark- och miljööverdomstolen har gett prövningstillstånd. Prövningstillstånd ska ges om:

  • det finns anledning att betvivla riktigheten av det beslut som mark- och miljödomstolen har kommit till,
  • det inte går att bedöma riktigheten av det beslut som mark- och miljödomstolen har kommit till utan att prövningstillstånd ges,
  • det är av vikt för ledning av rättstillämpningen att överklagandet prövas av högre domstol, eller
  • det annars finns synnerliga skäl att pröva överklagandet.

Mark- och miljööverdomstolen har gått igenom målet och kommit fram till att det inte finns skäl att ge prövningstillstånd i detta fall. Beslutet får enligt 5 kap. 5 $ lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas. Mark- och miljööverdomstolens beslut i mål nr 6254-16.

Från vår sida finner vi att detaljplanen har stora brister och att den miljökonsekvensbeskrivning som gjorts uppfyller endast formella krav som saknar förankring i det område som skall exploateras. Om det ställs så låga krav på processen med Miljökonsekvensbeskrivningen för att ta fram en detaljplan, är hotet mot de gröna kilarna stort.

Vad har vi lärt oss. Några reflektioner:

  1. Vi behöver mera kunskap om de områden som vi vill bevara. Inventeringar och beskrivningar av området skulle ha gjorts tidigare.
  2. Vi behöver medverka i Översiktsplaner och RUFS. Även om dessa i huvudsak baseras på kartbilder och inte är juridiskt bindande åberopas de i detaljplaneprocessen. Arbetet med RUFS 2050 pågår för närvarande.
  3. Vi behöver upplysa våra politiker om de värden som vår natur har. Försöka få med dem på exkursioner i det område som vi vill skydda.
  4. Miljöplanens mål om ”Det goda livet i Järfälla” kan inte uppfyllas. Ett av delmålen är ”Ökad biologisk mångfald och tillgång till grönområden” som preciseras med
    1.  20 procent ökad yta vårdad biologiskt värdefull mark.
    2.  Ett nytt träd planteras per nybyggd bostad.

Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att målen måste vara ett resultat av en nettoredovisning. Om biologisk värdefull mark eller träd tas bort måste dessa kompenseras innan delmålen kan redovisas som positiva bidrag.

Hur säkerställer vi bästa möjliga lösningar av det svaga samband som är kvar

  1. Boka möte med koalitionen för att klara ut hur de tänker genomföra de åtgärder som Länsstyrelsen rekommenderat.
    1. Flytt av gokartbanan. Avtalet upphör 2016? Vad innebär Lennart Nilssons (KD) motion.
    2. Hur skall gokartbanan återbeskogas på bästa sätt? Kommer bergtäkten att återställas?
    3. Långsiktigt skydd av området, reservatsbildning eller naturvårdsavtal. Kommer kommunen att göra området mellan verksamhetsområdet och den östra kommungränsen till Naturmark som föreslagits i MKB? Är detta möjligt?
    4. Ställer krav på kommunens skötselplan av sin mark där bl. a den invasiva silvergranen finns.
    5. Plantering av trädridå öster Häradsallmänningen. Om det inte görs är det stor risk att investeringen i viltövergången är bortkastade pengar. Upplands-Väsby är markägare. Samma sak krävs söder om Katrinedal där Sollentuna är markägare.
    6. Vägen till gokartbanan behöver inte byggas, vilket innebär en besparing för kommunen.
  2. Hur kommer oklarheterna dagvattenhantering längs södra vägen och för försörjning av nyckelbiotopen att lösas?
  3. Hur säkras mossens bevarande så att den inte dräneras?
  4. Hur bevaras ”prickstigen” som gångväg?
  5. Kommer askar och ekar inom området att bevaras för att stärka ädellövskogssambandet?
  6. Träd över 200 år (suptallen) är särskilt skyddsvärda träd kräver samråd med Naturvårdsverket innan avverkning.
  7. Dokumentation av området före etableringen. Detta bör ske för att redovisas vilka värdefulla områden som tagits i anspråk för etableringen av verksamhetsområdet.
    1. Grönytefaktor innan exploateringen för att se vilka värden som försvinner.
    2. Kartläggning av ekosystemtjänster före och efter exploateringen.
    3. Hur påverkas koldioxidutsläppen. Kan de grova träden användas till byggnadsmaterial eller blir det biobränsle.

Några idéer för vad föreningen kan fortsätta att jobba med.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *