Mark- och miljödomstolen avslår Naturskyddsföreningens överklagan av Stäkets verksamhetsområde

Snart försvinner denna vackra 150 – 200 åriga blandskog med vackra gläntor och ersätts med ”stenöken”.

Blandskogsbestånd - f1erskiktad blandskog söder Rotebroleden

Blandskogsbestånd – flerskiktad blandskog söder Rotebroleden

Bergknalle i Stäkets verksamhetsområde som försvinner vid exploatering

Bergknalle i Stäkets verksamhetsområde som försvinner vid exploatering

"Suptallen" Järfällas största tall?

”Suptallen” Järfällas största tall? Försvinner när nya bron byggs över Rotebroleden.

Det omfattande arbete som Naturskyddsföreningen lagt ner har inte beaktats utan i stället ersatts av en skrivbordsanalys där Mark- och miljödomstolen (MMD) i sin slutsats anger:

Sammantaget finner mark- och miljödomstolen, vid en avvägning mellan olika motstående intressen, att kommunen har hållit sig inom det handlingsutrymme som de materiella bestämmelserna ger kommunen. Vad Naturskyddsföreningen har anfört utgör inte skäl för att upphäva detaljplanen och överklagandena ska därför avslås.

Från Naturskyddsföreningens sida har vi framfört:

  1. Detaljplanen kommer vid ett genomförande att avlägsna ett mycket viktigt barrskogssamband i den norra delen av Järvakilen. Den utgörs idag av ett 150–200-årigt flerskiktat barrskogsbestånd av hög kvalitet.

  2. Det finns inget alternativt barrskogssamband i den här delen av Järvakilen. Resten av kilstråket i öster består av en gokartbana och en tallföryngring.

  3. Det råder ingen brist på industrimark i nordvästsektorn. I Upplands Bro 800 ha och Kappetorp i Upplands Väsby 15 ha. Det föreslagna verksamhetsområdet är på 33 ha.

  4. Barrskogssambandet är försvagat av Rotebroledens barriäreffekt och skulle kunna förstärkas med en eko/socio-dukt över Rotebroleden både för naturens infrastruktur och för friluftslivet.

  5. Både Landstinget (RUFS 2010) och Lst betonar vikten av en regional samverkan för att de gröna kilarna skall kunna fungera.

  6. Naturvårdsverket har konstaterat att det är svårt att klara de uppsatta miljömålen och att de analyser som görs i planarbetet måste både fördjupas och göras mer transparenta för att man skall ha en möjlighet att klara miljömålen.

  7. Lst menar att den genomförda MKB:n uppfyller formkraven för att inte ge anledning till att fälla detaljplanen. Det må så vara. Men MKB:n missar helt den oerhörda vikten av att behålla barrskogssambandet för att naturens infrastruktur skall fungera. Den missar också helt att det inte finns något kvarstående alternativ om sambandet tas bort enligt detaljplanen.

  8. Behovet av god natur med hög biologisk mångfald ökar i takt med att Barkarby-Jakobsbergsstaden växer fram. Det är därför väldigt viktigt att slå vakt om Järvakilen och dess kvaliteter.

  9. Kommunen har missförstått RUFS 2010 och trott sig ha stöd i den för sin detaljplan och för den biologiska mångfald man säger sig värna om. Det är dock det motsatta. Det RUFS 2010 betonar är dels det stora behovet av regional samverkan och dels behovet av att stärka försvagade ekologiska samband.

Av Nacka TR P 2222-16 Dom 2016-06-17 framgår att de stöder Länsstyrelsen dom m bl. a:

Länsstyrelsen har redogjort för prövningsramen och för kommunens handlingsutrymme. Om kommunens beslut ryms inom detta utrymme, kommer de avvägningar som en kommun gjort inte att bli föremål för överprövning.

I domen tar MMD inte upp de överordnade konsekvenserna för barrskogssambandet som vi är oroliga för nämligen att ett värdefullt 150- 200-årigt flerskiktat blandskogsbestånd avverkas och ersätts med området kring gokartbanan med ett stort öppet område med i huvudsak ett ungt tallbestånd. Det kommer att ta minst 100 år innan det smala barrskogssambandet kan uppnå en status som fungerande samband med en bredd som ligger på det minimum, 500 m, som RUFS fastställt.

Vi finner också att de inte beaktat vårt påpekande att de kompensationer som Länsstyrelsen krävt för att kompensera för den försvagning av barrskogssambandet som etableringen innebär berör i huvudsak Häradsallmänningen. Kommunen saknar rådighet och därför menar vi att det krävs ett bindande avtal. MMds  motivering:

Vad Naturskyddsföreningen anfört om att bindande avtal inte har ingåtts eller att dokument saknats vid kommunfullmäktiges beslutsfattande utgör inte sådana skäl som gör att detaljplanen ska upphävas.

Vårt påpekande om brister i Miljökonsekvensbeskrivningen bemöts med att den innehåller lagstadgade uppgifter och att Järvakilens naturmiljöer och rekreativa värden tillgängliggörs samt att den följer RUFS 2010 och kommunens Översiktsplan.

Som länsstyrelsen har redogjort för innehåller miljökonsekvensbeskrivningen de lagstadgade uppgifter som krävs för att miljökonsekvenserna ska kunna bedömas.

Av miljökonsekvensbeskrivningen framgår vidare att även om det valda alternativet lokalt innebär negativa konsekvenser vad avser olika miljöaspekter, bidrar utbyggnaden till att Järvakilens naturmiljöer och rekreativa värden tillgängliggörs och att en ny vägförbindelse över Rotebroleden, ur regionalt perspektiv innebär stora positiva konsekvenser för rekreation och friluftsliv. Detaljplanen har stöd i RUFS 2010 – regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen och är utpekad i kommunens översiktsplan Järfälla – nu till 2013.

Vidare gör man bedömningen att den är godtagbar.

Miljökonsekvensbeskrivningen ska istället grunda sig på de konsekvenser som ett genomförande av detaljplanen får. Mark- och miljödomstolen finner att miljökonsekvensbeskrivningen är godtagbar och tillräcklig för att läggas till grund för detaljplanens genomförande.

Sammanfattningsvis finner jag det mycket märkligt att kommunen kan använda hela sin del av barrskogssambandet och överlåta till en annan juridisk enhet att svara för kompensationen som innebär minskad avkastning om kompensationerna genomförs på anvisat sätt. Dessutom får det inga konsekvenser att man genomför en bristande inventering av området och missar suptallen som är ett skyddsvärt träd. Beskrivning av konsekvenserna för försvagningen av barrskogssambandet saknas och det räcker med att Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) innehåller de uppgifter som anges i lagen. Om de överensstämmer med verkligheten verkar ha mindre betydelse.

Det bådar inte gott för de ambitiösa utredningar som Länsstyrelsen och Naturvårdsverket  gör för att stödja och uppnå de fastställda miljömålen. MKB förbättrar inte processen vid framtagande av planer i känsliga områden utan betraktas mera som ett hinder som kommunerna har lärt sig att passera på enklaste möjliga sätt.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *