Länsstyrelsen har avslagit vårt överklagande Stäkets verksamhetsområde

I verkligheten är barrskogssambandet svagare pga gokartbanan med omnejd. invasiv silvergran, föryngringsytor

I verkligheten är barrskogssambandet svagare pga gokartbanan med omnejd. invasiv silvergran, föryngringsytor. Stäkets verksamhetsområdet är det vita område på båda sidor om Rotebroleden. Bilden kommer från kommunens utredning om ekologiska samband i Järfälla.

Beslutet baseras på ett par paragrafer i lagstiftningen:

  • 13 kap. 8 § i ÄPBL (Äldre bygglagen) som fastställer att Länsstyrelsen kan antingen fastställa eller upphäva antagandebeslutet i dess helhet.
  • 1 kap. 2 § där Länsstyrelsen konstaterar att det är en kommunal angelägenhet att planlägga användningen av mark och vatten. En konsekvens av detta är att den statliga kontroll som prövningen innefattar vid ett överklagande i många fall stannar vid en prövning av om ett överklagat kommunalt beslut att anta en detaljplan ligger inom ramen för det handlingsutrymme som de materiella reglerna ger kommunen.
  • När det gäller invändningarna mot miljökonsekvensbeskrivningen konstaterar Länsstyrelsen att det i 6 kap. 12 § miljöbalken görs en uppräkning över vad en miljökonsekvensbeskrivning för detaljplaner ska innehålla. De konstaterar att det krav på redovisning av alternativ som följer av PBL och miljöbalken är uppfyllt och att miljökonsekvensbeskrivningen är tillräckligt omfattande med hänsyn till den prövning som ska göras, planens omfattning och påverkan på miljön. Länsstyrelsen finner även i övrigt att den utredning som har tagits fram i planprocessen är tillräcklig för att bedöma konsekvenserna av detaljplanens genomförande för omgivningen. Vad föreningen har anfört härvidlag utgör således inte skäl att upphäva antagandebeslutet.

Sammanfattningsvis finner Länsstyrelsen att det som Naturskyddsföreningen Järfälla har anfört om bland annat negativ påverkan på områdets naturvärden och på barrskogssambandets spridningsfunktion samt om olycksrisker med konsekvenser för närliggande vattenskyddsområde, vid en vägning mellan deras intressen och de intressen som planen syftar till att tillgodose, inte utgör tillräckliga skäl för att upphäva antagandebeslutet. Den avvägning som kommunen har gjort mellan de olika intressena är således enligt Länsstyrelsens bedömning godtagbar. Inte heller i övrigt har framkommit någon omständighet som utgör skäl att upphäva beslutet att anta detaljplanen. Föreningens överklagande ska därför avslås.

Länsstyrelsens beslut: Beslut 43959-15 Överklagande Stäket

Det tas fram strategier och synpunkter på hur vi skall komma tillrätta med att bara 2 av 16 miljömål kommer att nås.

Några plock ur Styr med sikte på miljömålen (NV Okt. 2015)

4.3 Miljöbalken används inte fullt ut

  • Bristande tillämpning av hänsynsreglerna i miljöbalkens andra kapitel.
  • Brister i myndigheternas arbetssätt och struktur.
  • Konflikter mellan miljöbalken och annan lagstiftning.

Miljöbalken är central för samtliga miljökvalitetsmål.

Bestämmelserna i miljö- balken syftar till att främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer tillförsäkras en hälsosam och god miljö. Miljöbalken är en ramlagstiftning som i många delar bygger på att praxis ska etableras. Med alla tillhörande förordningar och föreskrifter är det en omfattande lagstiftning.

De delar som framträder som extra utmaningar för miljöarbetet i denna fördjupade utvärdering är:

  • tillämpningen av de allmänna hänsynsreglerna,
  • tillämpningen av reglerna om miljökonsekvensbeskrivningar och miljöbedömningar,
  • arbetssätt och kompetens för tillståndsprövning och
  • organisation, resurser och kompetens för tillsyn och tillsynsvägledning.

Bristande tillämpning av andra kapitlet med de allmänna hänsynsreglerna är ett av de större problemområden som framhållits som orsak till att miljöbalken inte är det effektiva styrmedel som det skulle kunna vara för att nå miljömålen. Ett problem som är nära förknippat med det är att det anses svårt att värdera och väga miljön mot andra samhällsintressen. Vi ser att en viktig orsak till att hänsynsreglerna inte tillämpas är att miljödomstolarna inte redovisar de eventuella överväganden man gjort enligt andra kapitlet på ett transparent sätt i sina beslut.

Några axplock ur Strategi för miljömålet ett rikt växt- och djurliv

Länsstyrelsen Stockholm 2015

Tillståndet i miljön för miljömålet Ett rikt växt och djurliv

Miljötillståndet för naturtyper och arter är generellt dåligt och utvecklas i många fall negativt. I Sverige har tre fjärdedelar av naturtyperna och hälften av arterna som ingår i habitatdirektivet inte gynnsam bevarandestatus. Situationen är allvarligast för våra ängar och hagar samt naturtyper i skog och hav Främmande arter, varav många hotar biologiska mångfalden och ekosystemtjänster, fortsätter att öka.

Tillämpningen av miljöbalkens hänsynsregler brister vid tillståndsprövning och kvaliteten på miljökonsekvensbeskrivningar är för låg. Miljömålen beaktas inte i den fysiska planeringen på det sätt som plan- och bygglagen anger. Planarbetet för att främja grön infrastruktur och förvaltning enligt ekosystemansatsen har inte implementerats. Sid 118

Prioriteringar i Stockholms län

Av de åtta preciseringarna har det Regionala miljömålsrådet i Stockholms län valt ut fyra eftersom de rör områden som är särskilt relevanta för länet.

De är:

  • Ekosystemtjänster och resiliens Ekosystemen har förmåga att klara av störningar samt anpassa sig till förändringar, som ett ändrat klimat, så att de kan fortsätta leverera ekosystemtjänster och bidra till att motverka klimatförändringen och dess effekter.
  • Grön infrastruktur Det finns en fungerande grön infrastruktur, som upprätthålls genom en kombination av skydd, återställande och hållbart nyttjande inom sektorer, så att fragmentering av populationer och livsmiljöer inte sker och den biologiska mångfalden i landskapet bevaras.
  • Biologiskt kulturarv Det biologiska kulturarvet är förvaltat så att viktiga natur- och kulturvärden är bevarade och förutsättningar finns för ett fortsatt bevarande och utveckling av värdena.
  • Tätortsnära natur Tätortsnära natur som är värdefull för friluftslivet, kulturmiljön och den biologiska mångfalden värnas och bibehålls samt är tillgänglig för människan.

Samtal med Ulrika Alvinger Länsstyrelsen, handläggare av ärendet.

Jag har haft ett samtal med Ulrika och hennes syn är att de kan bara ta hänsyn till PBL, dvs fastställa eller upphäva detaljplanen. När det gäller frågorna kring tillämpningen av Miljöbalken så anser hon att hon inte kan gå emot det beslut som planavdelningen tidigare fattat. Planenhetens utlåtande:

Länsstyrelsens planenhet antar detaljplanen för Stäkets verksamhetsområde men anser att det ännu föreligger stor risk att barrskogssambandet som är av regionalt värde i Järvakilen kan komma att försvagas.

Länsstyrelsens motiv

Mot bakgrund av att planförslaget syftar till ett möjliggörande av bostäder i tunnelbanans influensområde, att berörda kommuner är överens om utvecklingen av grönkilen, vissa åtgärder har vidtagits och att förslaget har visst stöd i RUFS anser Länsstyrelsen att planförslaget får anses som acceptabelt.

 

Enligt Miljöbalken skall:

  1. en beskrivning av den betydande miljöpåverkan som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter,
  2. en beskrivning av de åtgärder som planeras för att förebygga, hindra eller motverka betydande negativ miljöpåverkan,
  3. en sammanfattande redogörelse för hur bedömningen gjorts, vilka skäl som ligger bakom gjorda val av olika alternativ och eventuella problem i samband med att uppgifterna sammanställdes,
  4. en redogörelse för de åtgärder som planeras för uppföljning och övervakning av den betydande miljöpåverkan som genomförandet av planen eller programmet medför, och
  5. en icke-teknisk sammanfattning av de uppgifter som anges i 1-9. Lag (2004:606).

Länsstyrelsens synpunkter är inte bindande. Kommunen har inte vidtagit juridiskt bindande åtgärder för att stärka den försvagning av området som etableringen av verksamhetsområdet innebär.

Ulrika förstår våra synpunkter men anser att bristerna inte är så omfattande att detaljplanen måste upphävas. Hon menade också att vi kunde överklaga men också ta kontakt med Planenheten för att följa upp hur de avser att följa upp de åtgärder som de föreslagit.

Sammanfattningsvis tycker jag att de brister som vi har påpekat är de som tas upp i ovanstående vägledande dokument. Hur kan kommunen och länsstyrelsen göra bedömningar på en ofullständig konsekvensbeskrivning. Det egentliga problemet är att kommunen inte har förutom brister i beskrivningen av själva området inte behandlat de konsekvenser som detaljplanen har på områden utanför detaljplanens gränser. Det hjälper inte att ge ut en massa fina skrifter om man sedan inte följer dem!

Vad skall vi göra? Kom gärna med synpunkter!

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *