Exkursionens slutsats: Många naturvärden försvinner när Stäkets verksamhetsområde etableras

Exkursion Häradsallmänningen (Foto Karin Hanzé)

Exkursion Häradsallmänningen (Foto Karin Hanzé)

Ett tjugotal personer följde med på en vandring den 13 sept. genom det område som planeras bli Stäkets verksamhetsområde. En detaljplan har utarbetats och har varit ute på samråd. Länsstyrelsen har lämnat kritiska synpunkter, bl. a på spridningssambanden i östra delen av området. Konsultföretaget Calluna har därför fått i uppgift att göra en utredning om hur spridningssambanden påverkas. Naturskyddsföreningen har blivit lovat en kopia av den, redan i juni, men vi har ännu inte fått den. Justeringar pågår.

Illustrationsplan med vår vandring inprickad

Illustrationsplan med vår vandring inprickad

Den fortsatta handläggningen innebär att detaljplanen skall tas i planutskottet, kommunstyrelsen och fullmäktige. Handläggare för projektet är Elenor Lennartsson och hon räknar med beslut i år.

Under vandring till det planerade verksamhetsområdet passerade vi det område där den planerade vägen från viadukten väster gokartbanan via Knallboda till Ängsjö skall dras.

Vår vandring genom verksamhetsområdet framgår av illustrationsplanen ovan. Partiet norr den nya dragningen av Allmänningsvägen utgörs av gles tallskog med fina bär och svampmarker vilket underströks av att förhållandevis många var ute och fyllde sina korgar. I nyckelbiotopen som sparas hittade vi tallticka, gamla grova tallar och linnea. Nedanstående tall har s k pansarbark vilket indikerar att den är gammal. Den blir då viktig växtplats för många, svampar, insekter och lavar. Talltickan t ex kräver tallar som är minst 150 år för att den skall etablera sig. Talltickan försvagar tallen och spillkråkan hackar då ofta sina bohål i gamla tallar.

Om tallar är unga eller gamla kan man lätt se på barken. Gamla tallar har nämligen bark som liknar krokodilskinn och därför brukar kallas krokodilbark eller pansarbark. Gamla tallar har också krökt topp.

Om tallar är unga eller gamla kan man lätt se på barken. Gamla tallar har nämligen bark som liknar krokodilskinn och därför brukar kallas krokodilbark eller pansarbark. Gamla tallar har också krökt topp.

Nedanstående kartbild från en karta över södra delarna av Häradsallmänningen (1736) visar torpen Norrtorp och Nyboda. Öster om Nyboda finns ett område kallat Nyboda noret hagan?? Mycket talar för att det har varit betesmark.

Karta södra delen Häradsallmänningen 1736

Karta södra delen Häradsallmänningen 1736

När vi passerade Rotebroleden så fanns det flera gräsulvar, en larv som senare blir spinnare. Här kan du se den färdiga fjärilen: http://www.vilkenart.se/Art.aspx?Namn=Macrothylacia_rubi

Gräsulv (Macrothylacia rubi) Larven lever på diverse växter bl.a. hallon, smultron, slån, klöver, fingerört, gräs m.fl., förpuppning i en grå kokong på marken.

Gräsulv (Macrothylacia rubi)
Larven lever på diverse växter bl.a. hallon, smultron, slån, klöver, fingerört, gräs m.fl., förpuppning i en grå kokong på marken.

Det fanns även några ängsväxter: Fyrkantig Johannesört, ängsvädd, rödklöver, ögontröst, liten blåklocka, brunört och ängsskallra. Dessa har överlevt trots att det är minst 50 år sedan området hävdades, troligtvis genom bete. Vi såg också ask längs stigen. Ner mot trafikplatsen finns 8 större askar med stort antal småplantor i undervegetationen.

Ask (Fraxinus excelsior) Beskrivning. Ask är ett högväxt träd med stora sammansatta blad. Stammen är slät och grågrön, men blir med tiden uppsprucken och grå. Den lövas sist av alla våra träd, ofta så sent som i början av juni, och avlövas först av alla, ibland redan i september. Bladen är motsatta, upp till 25 centimeter långa med fyra till sju bladpar och ett uddblad. Asken är vindpollinerad och blommar före lövsprickningen, men först när trädet blivit omkring 30 år.

Ask (Fraxinus excelsior)
Beskrivning. Ask är ett högväxt träd med stora sammansatta blad. Stammen är slät och grågrön, men blir med tiden uppsprucken och grå.
Den lövas sist av alla våra träd, ofta så sent som i början av juni, och avlövas först av alla, ibland redan i september. Bladen är motsatta, upp till 25 centimeter långa med fyra till sju bladpar och ett uddblad. Asken är vindpollinerad och blommar före lövsprickningen, men först när trädet blivit omkring 30 år.

Lärkträd

Inom området finns ett stort antal lärkträd. I boken om Häradsallmänningen finns det beskrivet att lärkfrö inköptes 1876. Lärkträden har nu etablerat sig och det finns några jättestora träd.

Europeisk lärk (Larix decidua) Beskrivning. Lärk är ett stort, snabbväxande barrträd som kan bli upp till 30 meter högt. Kronan är ganska gles, från början är den kägelformig men den blir med tiden platt med utbredda grenar, de nedersta ofta hängande. Tvååriga kvistar är matt grågula.

Europeisk lärk (Larix decidua)
Beskrivning. Lärk är ett stort, snabbväxande barrträd som kan bli upp till 30 meter högt. Kronan är ganska gles, från början är den kägelformig men den blir med tiden platt med utbredda grenar, de nedersta ofta hängande. Tvååriga kvistar är matt grågula.

Silvergran

Silvergranen är invasiv. Så ser det ut när den etablerat sig.

Silvergranen är invasiv. Så ser det ut när den etablerat sig.

Vid skogspartiet strax söder om go-kartbanan vinns en stor silvergran som kan vara moderplanta till alla silvergranar som finns i området. Silvergranen är invasiv och när den tar överhand växer bar mossa på marken. Tyvärr har den redan spridit sig till flera platser inom området.

Suptallen

Suptallen

Suptall. Omkretsen är 297 cm.             

Suptallen, kanske Järfällas största tall. När de mesta transporterna skedde med häst behövde både häst och körkarl förfriskningar. Efter den långa uppförsbacken från Stäket var det lämpligt med en rast. Flera körkarlar träffades och utbytte erfarenheter och nyheter.

Suptallen, kanske Järfällas största tall. När de mesta transporterna skedde med häst behövde både häst och körkarl förfriskningar. Efter den långa uppförsbacken från Stäket var det lämpligt med en rast. Flera körkarlar träffades och utbytte erfarenheter och nyheter.

På norra sidan av Rotebroleden, där den blivande bron skall byggas står kanske Järfällas största tall. Troligtvis är det en s k suptall. När hästen användes som transportmedel behövde både körkarl och häst vila efter den långa backen från Stäket. Det blev en mötesplats där nyheter och erfarenheter utbyttes och en och annan historia drogs när körkarlarna hade fått lite förfriskningar. Tyvärr kommer den att försvinna och många av deltagarna ville att vi skulle agera för att rädda den.

Väster om suptallen finns ett par områden med skavfräken. Den enda vintergröna fräkenarten i vårt land.

Artlista

Med Nicklas Johansson, Sten Hellqvist och Eva Grönlunds hjälp kunde vi notera en hel del intressanta växter, där ask och tallticka är rödlistade. Tidigare har skogsklocka, en annan rödlistad art noterats.

Ytterligare bilder från vandringen.

Albin Tenglet sentida runristare

Strax norr om området finns en av ett flertal hällristningar utförda av framlidne skriftställaren Albin Tenglet omkr. 1940. Albin bodde i en lillastuga ägd av Sollentuna Häradsallmänningen. som låg Ö om Ryttarstugan men revs vid Rotebrovägens byggnation. Runan som ligger N om go-kartbanan innehåller texten: ”I ondskans tid smädad av hatet ensam sjuk fattig utan hopp utan vänner // högg jag här ett minne Albert Tenglet”. På nedanstående bild kan du se runorna.

Albert Tenglet levde i Stäket på 30 - 50 talet.

Albert Tenglet levde i Stäket på 30 – 50 talet.

Karin Lindegren, som var med kunde lämna en förklaring till dessa tragiska ord. Hennes pappa kände Albin mycket väl. Albin kom i onåd hos sin fru och blev hänvisad till att sova i vedboden. Lite senare blev frun sjuk och arbetslös. Hon ville inte vara samhället till last och tog sitt liv genom att kasta sig framför tåget. Albin tog det hårt och tillbringade mycket tid i skogen. Ingen visste vad han gjorde men han tog med sig en sed från Tjörn, där han hade vuxit upp, att hugga runor. En dagisfröken upptäckte runorna långt senare och då uppdagades alla runor som han huggit in på olika ställen.

Albin högg också in ett chiffer strax söder om området. Eftersom det här skedde under krigsåren tror Karin att han blev inspirerad av de krypterade meddelanden som användes och högg in dessa runor.

Chiffer hugget av Albin Tenglet

Chiffer hugget av Albin Tenglet

Här kan du läsa mera om chiffret. http://anders.sikvall.se/tag/albin-tenglet/

Sammanfattning

Vi fick en fin vandring i det fina höstvädret. Samtliga är överens om att stora natur- och kulturvärden hotas. Hur motiverar kommunen sitt ställningstagande att exploatera området? Är det inte för enkelt att redovisa att områden som frigörs vi Stockholm Nordväst (Barkarby station) kan användas för byggande med nära till bra kommunikationer? Det är privata tomter, använda som industrimark, som skall bebyggas med flerfamiljshus. Hur kan kommunen styra den processen? I Kungsängen etableras ett logistikcenter med 800000 kvm. Innebär det att kommunen måste vara generös med denna värdefulla mark för att få företagen att etablera sig i kommunen?

Från Naturskyddsföreningen saknar vi en mera detaljerad analys med för och nackdelar med Stäkets industriområde och konsekvenser av exploateringen. Vi anser också att den genomförda Naturvårdsinventeringen (NVI) är bristfällig.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *