Inventeringen av Stora Ängsnäs gav besked!

Natt och dag

Natt och dag

Den 16 juni genomförde Eva Grönlund en inventering av ängen som hotas av en transformatorstation och bebyggelse. Över 90 arter hittade vi och många typiska ängsväxter. Artlista Rödklintvägen

Idag har ängen en blomsterprakt utan like, med nattviol, tjärblomster, brudbröd, vitmåra, jungfrulin, darrgräs mm. Vissa år kan det förekomma över 300 nattvioler. Tidigare i vår har blåsuga och gullvivor blommat i massor.

Ängen är unik eftersom den sannolikt har använts som äng sedan 15 – 1600 talet. Torpet Stora Ängsnäs som ligger inom området är enl. L. Gustafsson j:r ett av de få skattlagda i socknen, omnämnt först 1600 och bebott till 1885.

Från Naturskyddsföreningens sida föreslår vi därför att området kallas Stora Ängsnäs. Om vi tittar på de historiska kartorna så har ängarna funnits sedan torpen (Stora Ängsnär och Tomteberga) grundades på 1500-talet. Markens beskaffenhet med berg i dagen och en del stenar har hindrat användning av maskiner för slåtter. Det gör att vi med stor säkerhet kan anta att det är genuin och unik ängsmark.

Kartan visar den körväg som ha gåt i V - Ö riktning från Gamla Enköpinsvägen mot Tomteberga och Bodaäng.

Kartan visar den körväg som ha gåt i V – Ö riktning från Gamla Enköpinsvägen mot Tomteberga och Bodaäng.

​Karta från 1800-tal.

Ortofoto över området. Den vita linjen visar den körväg som finns på ovanstående karta.

Ortofoto över området. Den vita linjen visar den körväg som finns på ovanstående karta.

​Det finns rester av vägen i V – Ö riktning som går från Gamla Enköpingsvägen via Tomteberga till Boda äng som framgår av ovanstående ortofoto.

Karta från 1729 som visar ängar och inägor.

Karta från 1729 som visar ängar och inägor.

Det är områdena 382 – 388 och 392 som är den ängsmark som vi inventerat. Jag vet inte om det finns någon beskrivning av de olika områdena.

​Vi har också gjort en sammanställning baserat på TUVA, Jordbruksverkets inventeringar där 7 områden inom Järfälla nyligen har inventerats.  Vi har lagt till en rad med Stora Ängsnäs där vi försökt använda samma sätt att bedöma floran som i TUVA inventeringarna.

Som framgår av tuva Järfälla samt- Stora Ängsnäs så är Stora Ängsnäs den mest värdefulla ängen i Järfälla.

Enligt Naturvårdsverket gäller följande  för biotopen ängar: Se sidan 3 i ”Beskrivning och vägledning för biotopen Ängar i bilaga 3 till förordningen (1998:1252) om områdesskydd enligt miljöbalken m.m”.

”Skydd av biotopen bidrar bland annat till att Sverige uppfyller de nationella miljökvalitetsmålen Ett rikt odlingslandskap och Ett rikt växt- och djurliv, samt åtaganden enligt EU:s Art- och habitatdirektiv, Konventionen om biologisk mångfald och Europeiska Landskapskonventionen”.

Från Naturskyddsföreningens sida är vi därför övertygade om att ängen måste bevaras.

Några bilder från en äng i blomsterskrud.

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *