2014-05-05 Konferens kring ”Kajer mot det gröna”

Omslagsbild från boken "Kajer mot det gröna"

Omslagsbild från boken ”Kajer mot det gröna”

Ett seminarium kring ovanstående projekt anordnades den 5 maj i Barkarby Gård med Järfälla kommun och Hållbara städer som arrangör. Naturskyddsföreningen har deltagit i projektet som bestått av fältvandringar längs gränsen mot Görvälns naturreservat och medborgardialogmöten.

Vi fick en plats i konferensen som kostade 500 kronor och samlade c:a 150 deltagare från hela landet. En imponerande samling av föreläsare hade engagerats med många spännande föredrag.

Här är hela listan. Här är några iakttagelser som gjorde intryck på mig.

Hur upprätthåller vi lokalsamhällets service? Emma Jonsteg från Stockholmshem som deltagit i Hållbara Hökarängen gav några exempel på hur de har lyckats och hennes budskap var att finna de värden som existerar och förstärka dem. Hökarängen har spännande 50-tals arkitektur och där har man försökt behålla neonskyltarna och finna verksamheter som passar in i miljön. De har fått både skräddare, sömmerskor och ett företag som tar tillvara och reparerar gamla saker. Ett surdegsbageri och en chilensk restaurang har öppnat. Man arrangerar Hökarängens dag och fullföljer en gammal tradition med adventsfirande. Dessutom odlar de kryddor, bärbuskar och fruktträd på torget och man kan plocka med sig lite färska kryddor hem. Ett intressant koncept när vi skall förtäta Kallhälls centrum

Ett annat intressant ämne var Internationell utblick – hållbara stadsmönster med David Sim, Gehl Arhchitects. Hans utgångspunkt var att vi är biologiska organismer som under århundraden levt som jägare och samlare. Vi är anpassade till den rollen, vi förflyttar oss upprätt och på två ben och vårt viktigaste sinne, synen är anpassad för kontakter i ögonhöjd. Det är naturligt att titta sig omkring och vi tittar inte lika ofta uppåt och neråt. Gatumiljön måste därför formas med hänsyn till vårt ursprung, för promenader och möten i ögonhöjd, kaffeservering, restauranger och liknade. Ett exempel var Brighton new road där man förvandlat en hårt trafikerad gata till ett spännande gaturum. Genom att måla upp ett utrymme för en uteservering minskade man biltrafiken med 93 % och ökade gående med 62 %, cykling med 22 % samtidigt som antalet människor som stannade för att besöka affärer ökade med 600%. http://www.gehlarchitects.com/?#/159503/

Här kan du se en film som visar Sigtunas kvaliteter som stad jämfört med Reykjavik som är byggd för bilen och skillnaden mellan att förflytta sig i 5 km /tim (promenader) eller 50 km/tim (bilen). http://mortensenfilm.dk/documentary/cities-for-people

Ytterligare ett intressant område var Walkability som handlar om hur lätt det är att gående ta sig till olika aktiviteter; arbete, bostad, skola, affärer mm. Ulf Eriksson Trivector AB redovisade en studie från Stockholm om infrastrukturens betydelse för vår hälsa. Genom att jämföra olika områden i Stockholm med olika bebyggelsestruktur, biltäthet och närhet till service visade studierna att de som kan undvara bilen i den dagliga tillvaron rör sig mera både på fritiden och i arbetet och har därmed bättre hälsa.. Han slutsats är att den förtätade innerstan och inte de gröna villaområdena som ger mest uppmuntran till fysisk rörlighet i vardagen.

Ett annat område som behandlas av Gunnar Rundgren, grundare av bl a KRAV, var om stadsodling och den dramatiska förändring som skett under de senaste årtionden. För 70 – 80 år sedan fanns ett naturligt kretslopp även i storstäderna. Växthusen låg i utkanten och innan vattentoaletterna blev allmänt tillgängliga fraktades latriner ut till odlarna utanför staden. Transportbehovet var mycket mindre. P.g.a. den billiga oljan fraktas maten enorma avstånd vilket förstör och skapar obalans i de olika kretsloppen för näringsämnen mm. För att klara den kraftiga tillväxten av antalet människor på planeten, den starka urbaniseringen samtidigt som jordbruksmark bebyggs och klimathot och jordförstörelse minskar matproduktionen krävs ett nytänkande. För att tillgodose en familjs behov av grönsaker året om krävs 500 m2. Vi vinner mycket genom att odla själva. Sambandet mellan stad och land, mellan produktion och konsumtion och mellan människa och natur behöver återskapas och nyskapas.

Dessa föredrag förespråkar en kraftig reducering av bilismen och transporter för att uppnå ett samhälle mera anpassad för oss människor.

Torbjörn Einarsson – Arken arkitekter och Krister Sernbo Ekologigruppen som har varit ansvariga för att ta fram konceptet ”Kajer mot det gröna” vars syfte är att minska konflikten när behovet av mark ökar i storstadsregionerna och hitta en lösning där man kan bygga mer samtidigt som de gröna kvaliteterna värnas kommer i en handbok som blir tillgänglig i augusti redogöra för olika lösningar.

Sammanfattningsvis är tanken att man skall börja med att göra baksida till framsida i gränserna mot i vårt fall Görvälns reservat. Genom att bygga i gränserna skapas ett tryck inåt och på sikt hoppas man uppnå ökat tillgänglighet till grönområdena, skapa underlag för bättre kollektiva transporter (buss) och hitta platser för ökad kommunikation mellan medborgarna genom att ersätta sprawl med ett nät av bostäder. Med sprawl menas öar av bebyggelsen med dåliga samband. När ett område är byggt skapas ett nytt och samhällena växer utåt med isolerade öar.

Från Naturskyddsföreningens sida är vi fortfarande frågande till konceptet och några frågor är obesvarade.

  1. Vi är positiva till att konceptet används för att skapa en bra gräns mellan Barkarbystaden, Jakobsberg och Järvafältets reservat. Om bebyggelsetrycket blir stort är det viktigt hur gränsen utformas för att nå både hög tillgänglighet och tillgodose de naturkrav som kommer från den delvis känsliga naturen kring Igelbäcken. I gränsen mot Görvälns reservat är det risk för fortsatt ökat bilberoende. Vilken bebyggelsetäthet och servicetillgänglighet krävs för att naturliga mötesplatser skall uppstå?
  2. Tanken med att bygga längs Görvälns reservatsgräns är också att finna områden i reservatet som kan bebyggas om man lyckas övertyga politikerna. Varje intrång skall dock ge ett positivt bidrag? Från Naturskyddsföreningens sida anser vi att fokuseringen måste vara på att utveckla Barkarbystaden och de centrumnära områdena.
  3. Vi har förståelse för att man vill få tillbaka pengarna från nedgrävning av kraftledningsgator och att det går att ta ut högre priser i gränsen till reservatet men för en hållbar utveckling krävs flera avvägningar. Vilken biltäthet kommer byggnationerna att resultera i? Kommer koldioxidutsläppen att minska? Jämfört med vad.
  4. Vilken beredskap har innehåller konceptet för klimatförändringar som redan sker och ser ut att gå snabbare än vad forskarna hittills trott? Hur påverkas vår livsmedelsförsörjning? Hur blir energitillgången? Torbjörn citerade Krister som anser att konsekvenserna blir 10 gånger värre än vad vi kan föreställa oss? Innehåller konceptet beredskap för dessa förändringar?
  5. Kan vi inte vänta med att bebygga åkermark till 2030? Då har vi bättre insikt i vilka konsekvenser vi står inför. Varför kan vi inte lämna ett stycke bra mark till kommande generationer?
  6. Varför har vi inga ”pirer” in i bebyggelsen för att skydda och rädda ekosystemtjänster, spridningskorridorer mm? De bör vara minst lika viktig som kajerna!
  7. All bebyggelse måste baseras på ett hållbarhetsbegrepp som alla är överens om och konsekvenserna för ekosystemtjänsterna måste redovisas.

 

Dela

Kommentera

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *